Göran Hägglund, nu i frugans kompetenta händer

Så här i semestertider är många bloggar på semester. Så även denna (mestadels).

När Kristdemokraternas partiledarblogg tog semester skrev hans "stab" om semesteruppehållet och det faktum att Göran Hägglund nu "tvingas" ta semester (man kan nästan få uppfattningen att han är en ivrig bäver à la Maud Olofsson).

Hans stab skriver också att Göran Hägglund nu är "överlämnad i hustrun Karins kompetenta händer".

Jag var tvungen att läsa om meningen. Han är alltså överlämnad i sin hustrus händer. Och inte vilka händer som helst, utan kompetenta händer.

Vad betyder det? Vari ligger kompetensen? Stryker hon alla hans skjortor? Läser senaste numret av Bamsetidningen för honom? Ger hon honom nackmassage?

Jag vill förresten inte veta vad exakt denna kompetens består av.

Men helt klart andas inlägget lite av Kristdemokraternas syn på äktenskap och på jämställdhet. Snacka om Verklighetens folk. No further comments.

Apropå Verklighetens folk kan jag inte låta bli att kommentera Kristdemokraternas behov av att varumärkesskydda begreppet "Verklighetens folk". Enligt Makthavare.se är det Dagens Opinion som har nystat fram denna nyhet.

RFSL med ordförande Ulrika Westerlund i spetsen kommer därmed, rent teoretiskt, inte längre kunna använda samma begrepp. Men KD har i sin storsinthet sagt att de inte kommer att agera mot RFSL. Well, är man inte verklighetens folk kan man ju i alla fall äga begreppet hos Patent och Registreringsverket.

PS. Tips till RFSL: Ansök om begreppet "Göran Hägglund" på PRV, när jag sökte nyss var namnet inte varumärkesskyddat. Än. :-) DS.

Läs även andra bloggares åsikter om Göran Hägglund, Kristdemokraterna, val 2010, valet2010, Verklighetens folk.

Vad hade hänt om ett lila kuvert hamnat i Littorins brevlåda?

Sven Otto Littorin är inte längre arbetsmarknadsminister. Han är en jagad man för ett brott som han påstås ha begått. Han misstänks för sexbrott, men han är inte dömd.

Jag undrar vad som hade hänt om förslaget från Littorins partikamrat, Moderaternas justitieminister Beatrice Ask, om att hänga ut misstänkta sexköpare hade gått igenom. Hon har nämligen föreslagit att personer som är misstänkta men inte dömda för sexköp ska få lila kuvert hemskickade. I samband med ett seminarium i Riksdagen sade hon så här enligt Aftonbladet den 19 mars i år:

”Min uppfattning är att poliser är för tillmötesgående mot sexköpare som vill ha handlingarna skickade till jobbet, till advokaten, ja till vilka andra adresser som helst. Varför ska vi vara tillmötesgående mot de som kränker människor?”

Justitieministern var tydlig med att hon tyckte att familjen till en misstänkt sexköpare skulle få känna på hur det är att vara misstänkt för brott mot sexköpslagen. Polisens brev där man blir delgiven misstanke skulle ha en särskild färg så att alla, särskilt familjen, skulle kunna se vad man är misstänkt för. Så här sa Beatrice Ask:

”Familjen ska få veta vad man håller på med.”

Jag undrar hur Sven Otto Littorins flickvän eller barn skulle ha reagerat om Beatrice Asks lila kuvert hade trillat ned i familjens brevlåda.

Nu fick de istället läsa om brottsmisstankarna i tidningen.

Littorinaffären har många dimensioner. Som så många redan har skrivit så har den här affären många förlorare. Oavsett vad som hänt i sakfrågan hoppas jag att Littorins barn inte tar allt för stor skada.

En mängd medier skriver om Littorinaffären, bl a Expressen, DN 1, 2 och 3, Aftonbladet 1 och 2, SvD.

Kent Persson (M), Claes Krantz, Unni Drougge, Politikerbloggen, Helene Sigfridsson, Röda Malmö, Högbergs tankar, HBT-sossen, Steffan Dopping, Henrik Alexandersson och en herrans massa andra bloggar om Littorinaffären.

Läs även andra bloggares åsikter om alliansen, Beatrice Ask, Fredrik Reinfeldt, pr, regeringen, Partistaten, Sven Otto Littorin, öppenhet

Sandlådenivå när Moderater sprider fejkade brev

DN, SVT, GP, Sydsvenskan och Expressen med flera rapporterar att det fejkade Sahlin-mejlet spårats till en lokal Moderat. Några bloggare, bland andra Den hälsosamme ekonomisten och Tokmoderaten raljerar över detta. Kanske tycker de att det är läge att raljera för att det var en lokalpolitiker som började.

Men om vi ska lyfta oss lite från sandlådenivån om vem som började så är det mer allvarligt att brevet fick en så stor spridning i så breda kretsar av högt uppsatta personer i borgerligheten och näringslivet.

För ett tag sedan skrev jag om Thomas Bodströms senaste bok som på ett fiktivt men inte osannolikt sätt beskriver ett scenario där hemliga lobbygrupper ägnar sig smutskastningskampanjer mot politiker.

Det bästa för valrörelsen vore om fokus flyttades från dessa ständigt återkommande analyser av politikernas handväskor, slipsval, hållning, tonläge och minspel till sådant som är viktigt de kommande åren - politikens innehåll.

Mary X Jensen har i det sammanhanget (som vanligt) skrivit ett mer nyanserat inlägg än de flesta Moderata bloggare om jag får säga så med glimten i ögat. Bland annat skriver hon att folk borde ägna sig åt att sänka politiken, inte politikerna. Kent Persson skriver också ett smakfullt inlägg där han tar avstånd från brevet.

Men inte alla borgerliga bloggare tar avstånd från den här sortens smutskastning. Stockholmscenterns ordförande Per Ankarsjö jämför fejkmejlet med ett inlägg på bloggen Kalla Sverige mot bakgrund av partiers förda politik vill att fler politiker ska fatta beslut med hjärtat. Har Ankarsjö och jag ens läst samma blogginlägg?

Sahlin-mejlet är inte bara ett symptom på att Sverige inte är immunt mot smutskastningskampanjer. Det är ett tecken på att den smutsiga kampanjen mot Mona Sahlin bara har börjat.

Andra bloggare om detta:

• Claes Krantz om att M borde tala sina högt uppsatta partikamrater som skickar vidare brevet till rätta, på samma sätt som klädkoder föreskrivs
• Johan Westerholm som tycker inte att det räcker att M:s kommunikationschef talar den lokale Moderaten till rätta
• Peter Andersson som slår ett slag för att bloggosfären har ett ansvar att hålla valdebatten ren
• Gullbergiana om när argumenten tryter.
• Rasmus Lenefors om hur illa bad campaigning gör sig i Sverige
• Utsikt från ett tak om att brevet har en mening - det är en del av smutskastningskampanjen mot Mona Sahlin
• Alliansfritt Sverige om smutskastningen mot Mona Sahlin som fortsätter från Moderat håll
• Martin Moberg om att valrörelsen bör handla om sakfrågorna
• Tvättstugan som samlar osanningar och personangrepp i valrörelsen

Läs även andra bloggares åsikter om alliansen, Centerpartiet, dirty campaigning, moderaterna, Mona Sahlin, Partistaten, politik, regeringen, smutskastningskampanjer, Socialdemokraterna, Thomas Bodström, val 2010, valet2010, öppenhet.